Ända sedan jag gick på lågstadiet så är det hästarna som har styrt mitt liv. Först ett envist Gotlandsruss som hette Ballerina och sen blev det Isabelle, som var ponnyn som jag styrde runt på hoppbanorna. Efter det blev det stora hästar och där har det varit Regent, Trofina, Tipton, Finess och nu har jag och Pernilla en herre som heter Lu. Eller ska vi vara korrekta så heter han sedan vi började tävla internationellt Lu1. Jätte töntigt, men FEI kräver 3 tecken i namnet för sin registrering så då satte de bara dit en 1:a.
Jag kan nog säga att jag har tävlat mer eller mindre framgångsrikt i de flesta grenarna, men det är voltigen som mitt hjärta klappar mest för😊.
När jag själv slutade tävla runt 2007 så blev det naturligt att jag började ägna mig åt att träna nya blivande stjärnor inom sporten och att gå tillbaka till mitt grundintresse hästen igen. När jag och Pernilla köpte Ludde så hade vi nog inga planer på att det skulle bli på elitnivå igen utan mer att det var en kul grej att vi kunde fortsätta med vårt intresse på lite hobby nivå. Men Ludde visade sig vara en stjärna och redan samma år blev det SM och vi fick även resa på vår första utlands tävling i Danmark. Året där på blev det VM i Frankrike. Sen har det bara rullat på och vi har gjort alla internationella mästerskapen där efter. Tror att det har blivit 4st om jag inte räknar fel. Höjdpunkten än så länge har varit ryttar VM i Normandie. Att få springa in på en fullsatt arena med en öronbedövande publik det slår det mesta😊.
Men om Ludde bus får bestämma vad som är höjdpunkten så är det på ett stort fällt med gräs upp till öronen eller riktigt ner skitad efter ett träningspass. Då ser han så där extra nöjd ut. Eller när han lyckas flörta till sig lite extra morötter. Det sista är han väldigt bra på kan jag lova😉.
xoxo